I förening med Gud

”Häng honom.” Det var det tryck som general Douglas MacArthur utsattes för från Washington angående hur man skulle hantera Japans kejsare Hirohito för de krigsförbrytelser som begåtts under andra världskriget. Men när MacArthur såg det totala sammanbrottet i en nation som vördade sin gudomlige ledare, drog han slutsatsen att hämnd inte var rättvisa. Istället använde han sitt inflytande för att välja försoningens väg. Historien bekräftar att återuppbyggnaden av denna krigshärjade nation blev en triumf.

När Adam och Eva syndade hade Gud all rätt att låta dem dö, men istället tog Han initiativet till att försonas med världen. Herren vände inte ryggen åt Adam och Eva, utan sökte faktiskt upp dem i trädgården (1 Mosebok 3:9). Syndare försonas med Gud, inte Gud med syndare.

Planen att leda människor tillbaka till Gud kom genom Jesus Kristus. ”Om vi, när vi var fiender, försonades med Gud genom hans Sons död, så skall vi, nu när vi är försonade, ännu mer bli frälsta genom hans liv” (Romarbrevet 5:10). Ordet ”försoning” fångar denna återförening och betyder att vara ”ett” i en relation som har varit splittrad.

Kristi gåva till oss går utöver att betala straffet för våra synder. Jesus dog verkligen som ”Guds Lamm som tar bort världens synd!” (Joh. 1:29). Tjänsten i helgedomen bekräftar nödvändigheten av att döda ett offerlamm. Men den avslöjar också Jesu förbönstjänst i den himmelska helgedomen, där fördelarna med hans fullkomliga offer fördjupar vår försoning med Gud.

Jesu försoning utfördes inte bara för vår skull, utan förvandlar oss inifrån för att göra oss nya i Kristus. Försoning är inte bara ett sätt att undgå straff, utan att återuppbygga våra liv till vår Skapares avbild. ”Om någon är i Kristus, är han en ny skapelse. Det gamla har gått förbi, se, allt har blivit nytt” (2 Kor 5:17).

Tillämpa det:

Är du osams med någon som du behöver försonas med? Be om Guds kraft att visa vägen till fred.

Fördjupa dig:

3 Mosebok 4:26; Efesierbrevet 1:19–23; Hebreerbrevet 9:22